Cupra Ateca – Bilvärldens mångkampare

Året var 2018. Sverige tog sig till kvartsfinal i fotbolls-VM, inkorgarna fylldes till brädden med mail som informerade om GDPR och hela den yngre generationen gick och sjöng ”Kiki, do you love me?”, men av 2018 års händelser är det Cupras avknoppning från Seat som är mest relevant för den här recensionen. Akronymen för Cup Racing har sedan 1996 fått pryda några av de rivigaste versionerna från Seat, men 2018 valde man att göra sportdivisionen till ett självständigt undermärke. Trots märkets unga ålder råder inget tvivel om att Cupra vet vad som säljer, SUVar och crossovers. Så i ett försök att ta marknaden med storm hakade man på trenden och lanserade en mindre SUV med markfrigång att ta sig an även det värsta av farthinder, tillräckligt utrymme för att ta med hela familjen och dess uppblåsta badleksaker och prestanda nog för att kunna se renodlade hot hatches i vitögat. Har Cupra lyckats skapa en ”jack of all trades” eller faller man kort med en ”master of none”? Fyrahjul har tagit reda på svaret när vi innan sommaren testade den faceliftade versionen av Cupra Ateca.

För det otränade ögat var det vid sidan av cupramärkena tidigare inte helt enkelt att skilja Cupras och Seats varianter emellan. Det har man nu rått bot på med en facelift av aggressivare slag och Atecan har numera en betydligt argare front än tidigare. De 19 tum stora svarta fälgarna med inslag av Cupras signaturfärg koppar ramar snyggt in dom enorma bromsarna från Brembo och med de fyra avgasrören i bakändan så har man från alla vinklar lyckats skapa en kaxig liten-ish SUV.

En crossover mellan två decenier
Invändigt möts man av få överraskningar, och material och kvalitet är sådana man kan förvänta sig av en Seat. Även om faceliften även innebär ett nytt och större infotainmentsystem med touchknappar, uttag för USB-c och ett fack för mobiltelefonen med trådlös laddning känns interiören ändå något ”förra generationen” jämfört med till exempel Atecans syskon Cupra Formentor. Atecan har dock kvar en uppsättning av fysiska knappar för bland annat klimatanläggningen och vinner därmed den interna kampen så länge jag tillåts räkna poängen.

För att ta med den kaxiga känslan det yttre bjuder på in har man kastat ut de vanliga sätena och i stället monterat sportigare dito. Ett enkelt knep som man kommer ganska långt på. Testbilen var försedd med de tillvalsbara lädersätena i ”petrol blue”, snygga, sportiga och bekväma. Dock något varma under längre sträckor, men det är möjligen något mer av ett personligt problem hos undertecknad… Ratten är klädd i ett perforerat läder som ligger bra i händerna oavsett hur sportigt eller ledigt du väljer att positionera händerna och det svarta innertaket vittnar om Atecans mer atletiska förmåga. Den högre sittpositionen förtar dock en hel del av den sportiga känslan, men det är samtidigt också den höga sittpositionen som gör att man skulle välja den här typen av bil över till exempel Cupra Leon. Det är en välkänd anekdot att bilar från Jaguar har en startknapp som pulserar i 72 slag per minut, motsvarande vilopulsen hos det fläckiga kattdjuret. I en Cupra pulserar startknappen istället i 30 slag per minut, en vilopuls inte ens en Gunde Svan på toppen av sin karriär kunde mäta sig med, speciellt inte i bil med en attityd som denna.

Livet är för kort för att köra i comfort
I en bil som ska vara bra på det mesta är det ofrånkomligt att inte låta det ske med en uppsättning olika körprofiler och med det lilla vredet under växelspaken väljer man just det. Atecan bjuder på sex sådana, comfort, sport, Cupra, individual, off road och snö. Cupra är givetvis ”the party mode” där allt skruvas upp till max. Gasresponsen vässas, fjädringen gör sitt yttersta för att hålla karossen i schack och motorn tillåts sjunga fritt. Här välkomnas inspirerande körning både när det ska accelereras på en påfart till motorvägen likväl som på krokiga landsvägar där lokalbefolkningen bestämt att hastighetsbegränsningen bara gäller i vinterväglag innan plogbilen hunnit fram. Trots den styva fjädringen går det inte att komma ifrån att bilen kränger och lutar något när man testar gränserna i kurvorna. Givetvis ett symptom från den högre tyngdpunkten som även här förtar sportigheten. Försedd med fyrhjulsdrift och en högre markfrigång gör bilen såklart mer kapabel att ta sig an stock och sten, trots att majoriteten av medelklassens SUVar sällan möter större utmaningar än den sista lilla grusvägen fram till svärföräldrarnas sommarhus. Något även en epatraktor med ryckt fjädring vågar ta sig an. Fyrhjulsdriften är viktad till att främst driva framhjulen, men att vid behov skicka desto mer kraft till bakaxeln, till exempel när de 300 (troligen testosterondopade) hästarna ska ner i backen. För med den vänstra foten på bromsen och den högra på gasen varvar motorn upp till 4000 rpm och på förarens kommando sedan släppas lös. Med launch control aktiverat tar sprinten från 0-100km/h 4,9 sekunder. Mer än tillräckligt för de flesta.

Vänder vi oss tillbaka till den andra änden av spektret av körlägen ska comfort lämpa sig bättre för vardaglig körning och bjuda på en mer bekväm färd. Visst är bilen inte lika stötig över gupp och ojämnheter, men skillnaden är inte stor nog för att vredet ska få lämna cupraläget på nästan hela veckan. De olika körlägena kan närmast beskrivas som humörsvängningar snarare än en dissociativ identitetsstörning à la huvudkaraktären i Shyamalans film Split.

Biltrenden har mynnat ut i ett fullskaligt krig mellan biltillverkarna om vem som kan bygga flest SUVar och resultatet för oss konsumenter är att vi idag har nästan lika många varianter av SUVar som Nike har gjort basketskor döpta efter Michael Jordan. När Cupra gav sig in i kampen var det dock tydligt att man hittat en egen nisch. De dyra tyska premiummärkena ska inte behöva vara det enda alternativet för att kunna få en SUV med klös i. Den högre tyngdpunkten hindrar dock Atecan från att bli ett självklart val över en traditionell hot hatch. Cupra har däremot skapat en mångsidig bil, så för oss som ännu inte prickat in 13 rätt på stryktipset och tvingas välja mellan en praktisk vardagsbil och en tvåsitsig sportbil är Cupra Ateca en bra kompromiss och är därmed helt klart en värdig utmanare till segmentet.